I början av 1930-talet brottades Sverige med en svår ekonomisk kris. Omkring 25 procent av de svenska industriarbetarna var arbetslösa och arbetsmarknaden präglades av ständiga konflikter. Då vaknade en vilja att förändra det gamla fattigsverige till ett mer modernt samhälle.
Där lades grundstenen till den sociala bostadspolitiken, vilket i sin tur banade väg för en folkrörelse för bättre bostäder där HSB snabbt tog ledartröjan.
1933 lanserades regeringens krisbekämpningsprogram med åtgärder för att öka bostadsbyggandet i städerna. Trångboddheten skulle äntligen byggas bort. Resultatet lät inte vänta på sig. Mellan 1931 och 1940 bildades till exempel 74 nya HSB-föreningar i landet och det byggdes drygt 17 000 nya HSB-lägenheter.
Samtidigt pratade man allt mer om hur bostaden påverkar oss människor. 1933 tillsattes den bostadssociala utredningen som skulle lägga grunden för en ny bostadspolitik med utgångspunkt i människors behov.
Många bodde för trångt, vilket enligt tidens standard innebar att man var fler än två personer per rum, inklusive köket. Hyrorna var dessutom en tung post i en vanlig familjs budget. En industriarbetare betalade exempelvis i genomsnitt 40 procent av sin inkomst i hyra och den allmänna bostadsräkningen 1933 visade att 86 procent av lägenheterna i Sverige saknade bad eller dusch.
Inom HSB blev bad eller dusch tidigt standard i alla lägenheter och man började se köket som ett rum med en egen, specifik funktion. Från att ha byggt lägenheter på ett rum och kök eller kokvrå under de första åren tänkte man om kring hur en bostad borde utformas för att passa en vanlig familjs liv allra bäst. Bostadens standard skulle inte främst räknas i antalet kvadratmeter utan i antalet rum. På 1930-talet blev den typiska planlösningen därmed ett litet kök, matrum, badrum och rum, dock på samma yta som tidigare rymt enbart rum och kök.
Alva och Gunnar Myrdal gav 1934 ut sin omvälvande bok Kris i befolkningsfrågan, som ytterligare riktade strålkastarljuset mot trångboddheten i storstäderna och problemen som det skapade. Paret Myrdal menade till exempel att det var ett av skälen till att det föddes så få barn i Sverige.
Tankarna återkom i ett delbetänkande från bostadssociala utredningen. Där förde man fram ett förslag om så kallade barnrikehus, alltså bostäder som byggts specifikt för flerbarnsfamiljen med små inkomster. HSB deltog i satsningen genom att bygga barnrikehus för familjer med tre eller fler barn från 1935 och framåt.
Under 1930-talet byggdes bostadsbristen i Sverige i princip bort, men det var fortfarande väldigt trångbott.
Historia och kooperation 