2025 är utsett av FN till Kooperationens år, en global satsning på att lyfta fram kooperativa lösningar för en hållbar framtid.
HSB var snabbt ute med kooperativa kvinnorörelser i Sverige, som till exempel satsningen på kvinnliga bostadskooperativ och utbildningar på 1930-talet. HSB ville visa hur kvinnor kunde vara drivande i kooperativa rörelser och samhällsbyggen. Genom att helt enkelt vara en katalysator för nya kooperativa initiativ, särskilt inom områden där kvinnor traditionellt sett haft en stark roll, exempelvis inom vård, omsorg och utbildning.
Svenska kvinnohistoria
Fast mera anmärkningsvärt är ändå HSB:s lansering av en film som belyser Svensk kvinnohistoria. Sammanslagningen i Malmö mellan Hyresgästernas bostadsproduktion och HSB Malmö 1943 innebar för Sven Wallander på HSB att hans skötebarn kunde utvecklas ytterligare och med Arnold Sönnerdahl, HSB:s starke man i Malmö. Med honom fick Sven Wallander en agitator med ett ovärderligt kontaktnät.
Sven Wallander var svag för folk med ”publika engagemang” och Arnold Sönnerdahl hade goda kontakter inom filmens värld. Därför kunde en film om svensk kvinnohistoria avslutas med en scen där den nygifte mannen bar sin hustru över tröskeln till en nybyggd lägenhet med orden: ”Tack vare Sven Wallander.” Och därför kunde succén Rännstensungar spelas in med ett alternativt propagandaavslut där huvudpersonerna blickar mot HSBs nybyggda hus i Stockholm och suckar: ”Tänk om vi fick det så där.”
Sönnerdahls kontakter inom filmvärlden och Wallanders uppskattning för offentliga engagemang bidrog till att HSBs arbete fick synlighet i olika medier. Detta samspel mellan arkitektur, socialt engagemang och populärkultur spelade en roll i att forma den svenska bostadspolitiken och allmänhetens uppfattning om HSBs betydelse under 1900-talet.
HSB:s tidiga satsningar på kvinnor
2025 har utsetts till Kooperationens år av FN, vilket sätter fokus på kooperativa lösningar för en hållbar framtid. HSB, som grundades 1923, har en lång historia av att främja kooperativa idéer och kvinnors deltagande i bostadssektorn. Denna historia är nära sammankopplad med den svenska kvinnorörelsen och har bidragit till att forma kooperationens framtid.
På 1930-talet gjorde HSB flera betydelsefulla satsningar för att inkludera kvinnor i kooperationen: Barnstugor och utbildning
HSB var drivande i utvecklingen av barnstugor (dagens förskolor) och samarbetade med Alva Myrdal för att säkerställa utbildad personal. Detta var ett viktigt steg för att möjliggöra kvinnors deltagande i arbetslivet.
Kvinnor i ledande positioner
Agnes Åhsberg utsågs 1930 till chef för Allt för Byggnadsfacket (AFB), vilket gjorde henne till den första kvinnan i ledande position inom HSB. Detta var banbrytande för sin tid och visade HSB:s engagemang för jämställdhet.
Fokus på hemmets utformning
HSB arbetade aktivt med att förbättra bostädernas utformning, särskilt köken. Även om de så kallade sekundärköken från 1930-talet senare kritiserades, visar det på HSB:s ambition att anpassa bostäderna efter förändrade behov och kvinnors roll i samhället.
Kooperativa kvinnogillen
Inspirerade av engelska förebilder bildades kooperativa kvinnogillen i Sverige. Dessa fungerade som utbildningsplattformar för husmödrar och gav kvinnor möjlighet att lära sig om kooperation, ekonomi och föreningsarbete. Kvinnogillena spelade en viktig roll i att bygga broar mellan hemmen och den kooperativa handeln.
Framsteg inom jämställdhet
HSB har fortsatt att arbeta för jämställdhet inom organisationen:
• 1973 tillsattes en kommitté för att utreda den låga kvinnorepresentationen i kooperationens demokratiska organ.
• 2020 rapporterades att kooperativa företag, inklusive HSB, hade bättre jämställd representation än andra företag i ledande positioner.
• HSB har idag en betydligt högre andel kvinnor på toppositioner jämfört med börsbolagen.
Kooperationens framtid
HSB:s historia av att främja kvinnors deltagande och jämställdhet inom kooperationen har bidragit till att forma den moderna kooperativa rörelsen. Inför Kooperationens år 2025 står HSB som ett exempel på hur kooperativa principer kan främja både social och ekonomisk hållbarhet.
Genom att fortsätta arbeta för jämställdhet och inkludering, samt genom att anpassa sig till nya samhällsutmaningar, visar HSB hur kooperativa lösningar kan bidra till en hållbar framtid. Detta arv från de tidiga kvinnorörelserna inom HSB fortsätter att inspirera och forma kooperationens roll i det moderna samhället.
Historia och kooperation 