1938 skakar en bostadskonflikt Malmö i grunden. Visionärer utmanar makten, kooperationen splittras – och ur striden föds en ny stad.
Ett alternativ växer fram
När en yngre generation inom HSB Malmö försökte driva fram förnyelse möttes de av motstånd. Det äldre gardet höll hårt i makten – och framtidsinriktade idéer förkastades gång på gång. Frustrationen växte, särskilt hos Arnold Sönnerdahl och Hugo Åberg, som inte längre trodde att förändring var möjlig inifrån.
Som svar bildades Hyresgästernas Bostadsproduktion i mitten av 1930-talet – en ny aktör med ambitionen att skapa något bättre. Trots att det egentligen stred mot reglerna använde man HSB-sköldar på sina hus, vilket visade att man fortfarande såg sig som en del av kooperationen. 1938 blev man medlem i HSB Riksförbund, men snart insåg förbundet att det inte gick med två parallella HSB-föreningar i Malmö – situationen var inte hållbar. Förhandlingar om en sammanslagning inleddes, men det dröjde ända till 1943 innan de båda organisationerna gick samman.
Snön faller och spänningen stiger
Snön föll tungt över Malmös kullerstensgator när Bror Sandkvist, HSB Malmös ordförande, svepte kappan tätare om sig. Året var 1938 – och luften vibrerade av oro. Förhandlingarna med Hyresgästernas Bostadsproduktion hade kört fast. I skuggorna växte en rörelse fram som snart skulle rucka på hela HSB:s fundament.
Visionärer i skuggan
Två män drev utvecklingen med outtröttlig kraft: Arnold Sönnerdahl, den ideologiska visionären med blicken fäst på framtiden, och Hugo Åberg, byggmästaren som omsatte idéerna i praktisk handling. Sönnerdahl formulerade tankarna om ett nytt sätt att bygga samhälle – med social rättvisa, delaktighet och helhetssyn. Åberg tog ritningarna, spaden och verktygen – och gjorde dem verkliga.
Tillsammans ifrågasatte de inte bara HSB:s ledarskap – de utmanade själva makten över vem som fick forma framtidens Malmö.
Symbolkrig och splittring
Konflikten eskalerade. 1939 försökte HSB Malmö kväva motståndet genom symbolik: HSB-skölden, den grafiska symbolen för kooperationen, blev en spelbricka i ett drama där varje rörelse kunde leda till samförstånd eller splittring. Samtidigt gick Hyresgästernas Bostadsproduktion sin egen väg. Med egna medel, egna planer och visioner byggde de vidare där HSB stagnerade.
Industrikapital och socialt byggande
Åberg använde sin snickerifabrik som ekonomisk motor. När bankerna tvekade, vände han sig till industrimagnaten Holger Crafoord. Där, i skuggan av fabrikens rök, slöts ett avtal som skulle förändra spelplanen. Finansieringen säkrades, byggena drog igång – och Hyresgästernas Bostadsproduktion visade att man inte bara drömde om en annan värld. Man byggde den.
Årsmötet som förändrade allt
Vid HSB Riksförbunds årsmöte 1940 mullrade konflikten. Diskussionen om uteslutning kastade långa skuggor. Sven Wallander, till synes diplomatisk, ställde ultimatum. Men rörelsen knäcktes inte. Istället reste den sig starkare. Årsmötet upphävde uteslutningen – en seger för Sönnerdahl och Åberg, men också en markering: Malmö ville gå sin egen väg.
Mot sammanslagning
Men sammanslagningen var inte slutet. Den var början på något nytt – något större.
Året därpå banade ett inofficiellt möte väg för samtal. Återigen klackade stövlar mot granitgolvet i HSB:s sammanträdesrum. Kompromisser föreslogs, men inget hände förrän HSB Malmö insåg sin strategiska underlägsenhet. I januari 1943 tillsattes en kommitté för sammanslagning. I februari röstade HSB Malmö ja – med överväldigande majoritet.
Ett nytt samhällsbygge tar form
Med sammanslagningen fick Sönnerdahl och Åberg större spelrum – men HSB Malmö vågade fortfarande inte fullt ut förverkliga Sönnerdahls mest ambitiösa idéer om ett bostadsbyggande med helhetstänk.
Därför tog Hugo Åberg saken i egna händer. Med Sönnerdahls tankar som grund byggde han i egen regi kvarteret Kronprinsen – en stad i staden, med bostäder, sporthallar, läkarmottagningar och restauranger. Det blev en fysisk manifestation av visionerna, ett monument över kooperationens potential när mod möter idé.
Slutet – och början
Men varje framgång har ett pris. Sönnerdahl föll offer för en utpressare och lämnade HSB Malmö i skam. Åberg återgick till byggandet – men i hjärtat av staden levde deras anda kvar.
De var, som någon en gång sa, ”en katt bland hermelinerna”. Och ibland är det just katten som skriver om reglerna – för alltid.
Nyckelpersoner i dramat
Bror Sandkvist – Ordförande i HSB Malmö 1938–1940. Traditionell ledare som försökte undvika konflikt, men fick se förhandlingarna kollapsa.
Ivar Storck – Efterträdde Sandkvist som ordförande 1940. Pragmatisk och samarbetsinriktad, vilket blev avgörande för sammanslagningen 1943.
Arnold Sönnerdahl – Grundare av Hyresgästföreningen i Malmö och första ordförande för Hyresgästernas Bostadsproduktion. Visionär och idébärare med fokus på ett socialt och helhetsorienterat bostadsbyggande.
Hugo Åberg – Byggmästaren med hjärtat hos hyresgästerna. Med socialdemokratiska rötter och eget kapital realiserade han Sönnerdahls visioner och byggde tusentals bostäder i Malmö.
Sven Wallander – Grundare och VD för HSB Riksförbund (1924–1958). En av 1900-talets viktigaste bostadsvisionärer och brobyggare.
Holger Crafoord – Industriman och medgrundare till Åkerlund & Rausing. Nyckelperson som stöttade Åbergs byggprojekt med avgörande finansiering.
Historia och kooperation 