Där det en gång jäste öl och klasskonflikter, reser sig idag en modern bostadsrättsförening. På samma plats där maskinisten E. W. Eriksson satte sig upp mot sin bryggmästare och fick betala priset, byggde HSB Malmö en ny framtid – och skapade sin första certifierade förening. En historia om kamp, kvalitet och kontinuitet.
Malmö, våren 1909. På ett av stadens mindre bryggerier, Stenbocken, börjar det inte bara jäsa i jäskaren – det jäser också i relationen mellan arbetsgivare och arbetare. I centrum för stormen står en maskinist vid namn E. W. Eriksson. Hans historia ger oss en unik inblick i det tidiga 1900-talets arbetsliv, klasskamp och bryggerikulturen i en snabbt växande industristad.
Ett Malmö i förändring
Vid sekelskiftet hade Malmö förvandlats till en industristad i snabb tillväxt. Befolkningen växte explosionsartat, nya stadsdelar som Möllevången växte fram, och med dem växte också arbetarklassen. I denna nya verklighet blev relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare allt mer spänd, inte minst i en bransch som bryggerinäringen.
Bryggeri AB Stenbocken – kvalitet och konflikt
Bryggeri AB Stenbocken, som låg på Södervärn, var minst av Malmös fem bryggerier men gjorde sig snabbt känt för sin satsning på kvalitet. Bryggeriet var tidigt ute med att införa datumstämplade etiketter – en garant för färskhet som visade deras vilja att hålla hög standard i en tid då sådana initiativ var ovanliga.
Samtidigt blev bryggeriet också scen för en betydande konflikt. Maskinisten E. W. Eriksson, anställd sedan 1898, hade lång erfarenhet och stort inflytande över bryggeriets maskinpark. Men åren kring 1908–1909 förmörkades relationen med ledningen, och anteckningar om “onykterhet” och “besvärligt uppträdande” började dyka upp. Parallellt växte Erikssons fackliga engagemang – något som inte sågs med blida ögon av cheferna.
“Virrig i skallen?”
Konflikten kulminerade den 3 maj 1909. Eriksson anklagades för att ha varit onykter, vägrade ta emot en arbetsorder och ifrågasatte sin överordnade:
“Hörnu Bryggmästaren, hvem af oss är egentligen virrig i skallen?”
Kort därefter avskedades han, officiellt på grund av “arbetsbrist”, men facket hävdade att det var på grund av hans engagemang efter storstrejken 1909.
Blockad och bojkotter
Avskedet fick konsekvenser. Fackföreningen svarade med blockad och Folkets Park i Malmö vägrade sälja bryggeriets produkter. Bryggmästaren försökte försvara bryggeriets agerande i långa brev, men skadan var redan skedd. Det lilla bryggeriet, som stoltserat med sina kvalitetsprodukter, drabbades hårt av bojkotten.
Ett klassdrama i mikroformat
Den här historien är mer än ett personligt gräl på en arbetsplats. Det är ett mikroperspektiv på den större samhällsförändring som Sverige genomgick vid sekelskiftet: fackföreningarnas framväxt, arbetsmarknadens omdaning och brytningen mellan gamla patriarkala strukturer och en ny, mer organiserad arbetarrörelse.
Från bryggeri till bostäder
Efter att bryggeriet avvecklades kom platsen att få nytt liv. HSB Malmö köpte marken och byggde bostadsrättsföreningen Stenbocken – ett namn som hedrar bryggeriets arv. Föreningen blev dessutom den första i raden av HSB-föreningar att certifieras enligt moderna krav på kvalitet och hållbarhet. Ett passande öde för en plats där kvalitet alltid stått i centrum – från maltdrycker till moderna bostäder.
Denna berättelse bygger på min uppsats i Historia II från 2016, som med hjälp av en bevarad personaliggare återberättar konflikten på Bryggeri AB Stenbocken i Malmö. Det är en berättelse om makt, motstånd – och om vad som händer när det jäser, inte bara i jästankar.
Historia och kooperation 