Hur bygger man en stadsdel som håller i generationer? En plats där både historien och framtiden får plats? Titta på Mellanheden i Malmö – ett område som firar en viktig milstolpe med mer än 70 år av gemenskap.
Mellanheden är inte bara en stadsdel. Det är en idé om hur vi kan leva tillsammans, som fortfarande känns lika aktuell som när de första husen stod färdiga och de första familjerna flyttade in – redan 1952.
Ett område som växte fram ur visioner
Namnet Mellanheden är allt annat än romantiskt – det beskriver rätt och slätt var området låg: mellan Västervång och Vångkarlevången. Länge var detta en plats för odling och kolonilotter.
Men efter andra världskriget förändrades allt. Malmö växte snabbt, bostadsbristen var stor och behovet av nya, funktionella bostäder skriande. Stadsplanechefen Gunnar Lindman såg potentialen i den öppna marken, och en ny stadsdel började ta form.
Framtidens stadsdel på 1950-talet
1949 fastställdes stadsplanen för Mellanheden. Tanken var att skapa mer än bara hus: här skulle ett helt samhälle växa fram. Grönska, ljus, trygghet och närhet till service skulle prägla vardagen.
En viktig inspirationskälla var Arnold Sönnerdahl, en av 1940-talets föregångare i tanken om “den goda bostaden”. För Sönnerdahl var hemmet inte bara en lägenhet, utan en miljö som främjade hälsa, gemenskap och vardagsliv. Hans idéer – ljusa lägenheter, gröna gårdar och närhet till skolor och affärer – satte tydliga spår i Mellanhedens utformning.
Ikoniska stjärnhus och höghus
Mellanhedens mest kända byggnader är stjärnhusen längs Erikslustvägen. De unika byggnaderna, ritade av Thorsten Roos, har tre byggnadsarmar som bildar stjärnformade gårdar – en smart lösning som skapar både gemenskap och avskildhet.
Färgerna på fasaderna var djärva för sin tid – blått, gult och persikofärgat – och tillsammans med fantasifulla detaljer satte de Mellanheden på arkitekturens världskarta.
Samtidigt byggdes de imponerande höghusen i kvarteren Pukan och Trumman längs Köpenhamnsvägen. Inflyttningen började redan 1952, och med sina 6,5 våningar var husen höga och moderna för tiden. Bottenvåningarna fylldes av bagerier, frisörer, banker och tobaksaffärer – verksamheter som skapade liv och rörelse och som fortfarande lever kvar på sina håll.
Brf Pukan – drygt 70 år av gemenskap
I samband med att husen i Pukan färdigställdes och invånarna flyttade in bildades Brf Pukan, som nu firar drygt 70 år av gemenskap. Föreningen är ett levande exempel på Mellanhedens grundidé: att skapa boendemiljöer där trivsel, trygghet och vardagliv får blomstra.
Med sina tidstypiska hus och sin starka gemenskapsanda är Pukan en självklar del av Mellanhedens identitet.
En blandad stadsdel från första dagen
Från första inflyttningsåret blandades hyresrätter och bostadsrätter i Mellanheden, vilket skapade en social mix som var ovanlig för sin tid. Telefonister, lärare, sjökaptener och golvläggare – alla levde sida vid sida i området.
Det var en medveten tanke: att en levande stadsdel kräver mångfald och gemenskap.
Skolorna som formade vardagen
Två skolor ritades för området: Slottsstadens skola och Mellanhedsskolan. Båda speglade sin tids syn på barn och utbildning – med öppna ytor, ljusa byggnader och en utformning som främjade rörelse och lek.
När förändringarna kom
På 1980- och 90-talen moderniserades många byggnader i området. Tyvärr försvann en del av den ursprungliga arkitekturen, men många stjärnhus och höghus, särskilt i kvarteren Pukan och Trumman, har bevarats varsamt.
Det är dessa detaljer – fasader, balkonger, entréer – som än idag bär berättelsen om Mellanheden.
En levande framtid
Mellanheden är ingen stillastående nostalgisk kuliss. Barnfamiljer flyttar in, gårdar fylls av liv och träden som planterades på 1950-talet sträcker sig fortfarande mot himlen.
Så nästa gång du går längs Erikslustvägen eller viker in på Gyllebogången – stanna upp. Titta på husen, på balkongerna, på gårdarna. För här lever en idé om hur vi kan bo, leva och mötas.
En idé som håller än – mer än 70 år efter att den första
familjen flyttade in.
Historia och kooperation 