När HSB 1924 beslutade att grunda Vår Bostad var ambitionen att skapa en röst för bostadskooperationen och hyresgäströrelsen. Tidskriften fylldes snabbt med engagerade artiklar om bostadspolitik, arkitektur och social rättvisa. En av de mest tongivande rösterna var Otto Grimlund – handskmakarson från Malmö – som blev både redaktör och ideolog i rörelsen. Med sin bakgrund inom kommunismen förde han in ett internationellt och ibland radikalt perspektiv på boendefrågorna.
Tillsammans med arkitekten Sven Wallander formade Grimlund tidningens tidiga år. Här diskuterades allt från hyreslagstiftning till kooperativt byggande och europeiska förebilder. Genom reportagen ville man inte bara informera, utan också forma medborgare – särskilt män – till aktiva deltagare i samhällsbygget.
Men i takt med att 20-talet övergick i 30-tal förändrades tidningens profil. Under redaktören Ernst Lundqvists ledning blev Vår Bostad en familjetidning med hemmet som centrum. Kvinnor började synas mer, både som skribenter och som läsare. Praktiska råd om hushållsekonomi, barnuppfostran och inredning delade utrymme med reportage om HSB:s nybyggda hus.
Tidningen blev också ett skyltfönster för den nya livsstilen. Här kunde man läsa om det moderna köket med emaljspis, se planritningar över funktionella lägenheter och få en glimt av ett liv präglat av ordning och ljus. På så sätt blev Vår Bostad en nyckelspelare i det svenska folkhemmets framväxt – en plats där framtidens hem fick kropp och form.
En särskilt uppseendeväckande episod i Vår Bostads historia var utgivningen av det satiriska extranumret Senaste Nattupplagan 1925. Denna parodi drev med allt från HSB:s byggprojekt till ledarfigurerna själva. Otto Grimlund framställdes med humoristisk udd, och symbolen för HSB tolkades skämtsamt som en knutpiska – en syrlig blinkning till Grimlunds roll i styrelsen. Sven Wallander, som både ledde och personifierade mycket av HSB:s arkitektur, var en annan återkommande måltavla. Extranumret innehöll fyndiga marginaltexter som “Det dröjer länge till nästa gång det vankas något”, en ironisk vink till rörelsens strävsamma tempo. Notisen “Våra damer” kommenterade de kvinnliga anställda med värme, men också med ett stänk av tidstypisk patronisering. Denna blandning av självironi och internkritik är ovanlig i politiska organisationer, och Senaste Nattupplagan visar att HSB tillät en viss lekfullhet inom ramen för ett annars disciplinerat ideologiskt projekt.
Tidskriften Vår Bostad spelade därefter fortsatt en central roll i att bevaka, granska och påverka bostadsfrågorna under nästan hela 1900-talet. Dess utveckling från agitatorisk pamflett till familjeorienterad medlemstidning speglar också samhällsförändringarna i Sverige – från klasskamp till folkhem.
Med en upplaga som som mest nådde 1 064 000 exemplar blev Vår Bostad en av landets största tidningar. Den fyllde sin roll som röst för både HSB och Hyresgästföreningen fram till utgången av 2006. Därefter ersattes den av två nya medlemstidningar: Hemma i HSB och Hem och Hyra, som än idag bär arvet vidare i sina respektive organisationer.
Historia och kooperation 