1930-talet har ofta kallats för rekordårens tid inom bostadsbyggandet. I Malmö märktes det tydligt hur behovet av nya och moderna bostäder växte – och HSB kom i många ögon att framstå som motorn i denna utveckling.
Nya lagar, nya möjligheter
År 1930 antogs den första bostadsrättslagen. Det blev en milstolpe som även påverkade HSB:s arbete i Malmö. För att kunna bilda nya bostadsrättsföreningar krävdes nu att föreningen kunde visa en godkänd ekonomisk plan. Det innebar ökad trygghet för medlemmarna och stärkte bostadsrätten som idé.
Funktionalismen slår igenom
1930-talet var också funktionalismens decennium. Bostäderna skulle vara ljusa, praktiska och hygieniska. Sol, ljus och luft var honnörsord, och i Malmö började nya flerfamiljshus resa sig med modern standard som innebar stora förbättringar för många familjer. Till skillnad från äldre bostäder hade de nya lägenheterna rinnande vatten, badrum och bättre kök.
Arnold Sönnerdahl och Hyresgästernas bostadsproduktion
För många såg det ut som om det var HSB Malmö som stod bakom allt byggande under 1930-talet. Men sanningen var mer komplex. Själva HSB Malmö hade ännu ingen omfattande byggverksamhet. Det var istället Hyresgästernas bostadsproduktion, som startats i början av 30-talet, som stod för de flesta projekten.
Bakom satsningen stod Arnold Sönnerdahl och hans nära vänner. De tog fasta på funktionalismens honnörsord – ljus, luft, hygien och gemenskap – och utvecklade ett byggkoncept som fortfarande känns modernt. Samtidigt insåg de värdet av HSB:s symbolkraft. Sönnerdahl och hans kamrater köpte in HSB-sköldar och satte dem på de hus de byggde. Det gav en aura av HSB-kvalitet, men väckte också irritation hos HSB Malmö, som såg sitt varumärke användas utan att själva stå bakom byggandet.
HSB Malmö växer – trots allt
Trots denna märkliga dubbelhet växte HSB Malmö under 1930-talet. Fler och fler medlemmar anslöt sig, och organisationen blev alltmer etablerad som en garant för trygghet, kompetens och service. Men mycket av det faktiska byggandet i Malmö kom alltså från Hyresgästernas bostadsproduktion – en verksamhet som starkt formades av Arnold Sönnerdahls visioner.
Byggboom och integration i HSB
Trots depression och ekonomiska svårigheter i omvärlden fortsatte byggandet i Malmö. I slutet av 1930-talet märktes dock molnen vid horisonten. Oro i Europa och förberedelser för krig skapade osäkerhet, men under hela decenniet hann bostadsrörelsen i Malmö befästa sin styrka.
Och 1938 kom det avgörande steget: Hyresgästernas bostadsproduktion gick upp i HSB-rörelsen. Vid detta intåg stod de för hela 25 procent av all nyproduktion i hela HSB. Det säger något om vilken kraft Sönnerdahl och hans nätverk hade byggt upp – från lokal hyresgästförening till en central del av den nationella kooperativa bostadsrörelsen.
👉 Sammanfattning:
1930-talet var ett decennium av expansion, funktionalism och rekordbyggen. HSB Malmö växte organisatoriskt, men det var i hög grad Arnold Sönnerdahl och Hyresgästernas bostadsproduktion som stod för själva byggandet. När verksamheten 1938 gick upp i HSB stod den för en fjärdedel av hela rörelsens nyproduktion – ett tydligt bevis på att Sönnerdahl inte bara följde tidens ideal utan också skapade en modell som förändrade bostadsbyggandet i grunden.
Historia och kooperation 