För 80 år sedan, mitt under efterkrigstidens bostadskris, blev bostadsrättsföreningen Tärningholm ett konkret exempel på var gränsen gick mellan privat byggande och kooperativt ansvar. Artikeln belyser hur HSB Malmö trädde in när marknaden inte längre bar.
När bostadsbristen var som störst och byggkostnaderna skenade hamnade många privata bostadsprojekt i ett farligt mellanläge. Tärningholm var ett av dem. År 1946 klev HSB Malmö in – inte som byggherre, utan som garant och stabiliserande kraft. I mötet mellan privat byggande och kooperationens kollektiva ansvar framträder en avgörande del av HSB:s roll i efterkrigstidens Malmö.
När bristen blev vardag – HSB Malmö och byggandets villkor 1946
År 1946 var ett år präglat av motsägelser för HSB Malmö. Behovet av bostäder var större än någonsin, samtidigt som materialbrist, arbetskraftsbrist och skärpta statliga regler lade tunga hinder i vägen för byggandet. Ändå fortsatte föreningen att bygga – systematiskt, uthålligt och med blicken stadigt riktad mot framtiden.
Ett byggår under begränsningar
Byggnadsverksamheten under 1946 nådde inte samma omfattning som året innan. Medan 639 lägenheter färdigställdes 1945, omfattade byggnadsprogrammet för 1946 totalt 491 lägenheter. Alla kunde dock inte färdigställas i tid. Materialsvårigheter – särskilt vad gällde badkar, kakel och installationsmateriel – gjorde att inflyttning i många fall fick ske i halvfärdiga bostäder.
Trots detta växte HSB Malmös lägenhetsbestånd ungefär i samma takt som tidigare, bland annat genom att föreningen tog över förvaltningen av fastigheter uppförda av enskilda byggmästare.
Nya bostäder – steg för steg
Under året kunde flera fastigheter successivt tas i bruk. I bostadsrättsföreningen Friheten vid Vitemöllegatan blev 72 lägenheter inflyttningsklara den 1 juli. Andra projekt följde senare under året, ofta i etapper. Vid Pildammsparken uppförde HSB i egen regi sex bostadshus och två butiksbyggnader för bostadsrättsföreningen Ringsted. Även här präglades byggandet av förseningar, men inflyttningar skedde successivt från sommaren och hösten 1946.
Samtidigt färdigställdes hyreshus i Malmö Aktiebolags regi, bland annat i kvarteret Kruset, där 48 lägenheter och en hantverkslokal togs i bruk under vintern 1946–1947.
Samarbete och expansion i Östra Förstaden
Ett särskilt uppmärksammat inslag under året var övertagandet av tio under uppförande varande bostadshus i kvarteren Huggaren, Dolken och Hjälmen i Östra Förstaden. Dessa projekt genomfördes i samverkan med Kockums Mekaniska Verkstad och Byggmästarnas Gemensamma Byggnadsförening (BGB).
Totalt rymde dessa hus 217 bostadslägenheter och sex butikslokaler. En del av lägenheterna reserverades för Kockums anställda, medan andra uppläts genom HSB:s bostadsförmedling. Inflyttningarna skedde mellan augusti och november 1946 – ett tydligt exempel på hur bostadskooperationen fungerade som länk mellan industri, arbetskraft och stadens bostadsförsörjning.
Tärningholm – när HSB trädde in i efterhand
Mot slutet av året aktualiserades även bostadsrättsföreningen Tärningholm. Föreningen ansökte i december om inträde i HSB Malmö efter att ha stött på betydande svårigheter. Fastigheten hade uppförts av en privat byggmästare, men när statliga lån nekades – till följd av att byggkostnaderna översteg den av Byggnadslånebyrån fastställda anskaffningskostnaden – uppstod problem med belåningen.
Efter överläggningar beslutade HSB Malmö att teckna borgen för en del av föreningens lån, vilket möjliggjorde en lösning. Bostadsrättsföreningen, omfattande 33 bostadsrätter, kunde därmed tas upp som medlem i HSB. Ärendet illustrerar tydligt den roll HSB spelade inte bara som byggherre och förvaltare, utan också som stabiliserande aktör när enskilda projekt hamnade i ekonomiska svårigheter.
Kostnader, standard och verklighet
Byggkostnaderna hade stigit kraftigt. Jämfört med 1942 hade produktionskostnaderna ökat med omkring 20 procent, räknat per kubikmeter byggnadsvolym eller per kvadratmeter lägenhetsyta. Samtidigt förbättrades standarden: kylskåp installerades i tre fjärdedelar av de nya lägenheterna, sopnedkast blev norm och aggregat för kokseldning infördes i samtliga nybyggda fastigheter under 1945–1946.
Styrelsen slog dock fast att sänkning av standarden inte var en framkomlig väg för att pressa kostnaderna. Tvärtom beslutades att kylskåp från och med 1947 skulle installeras i samtliga nyproducerade fastigheter.
Statliga lån och nya villkor
År 1946 innebar också förändringar i de statliga lånevillkoren. En ny författning trädde i kraft den 1 juli, vilket bland annat innebar längre lånetider men också högre årliga avgifter. För HSB Malmö stod det klart att dessa förändringar inte skulle innebära någon omedelbar lättnad – snarare tvärtom. En höjning av årsavgifterna i nybyggda hus framstod som oundviklig.
Ett år som sammanfattar tiden
När året summerades hade totalt 577 lägenheter försålts, varav merparten nyproducerade. Medlemsantalet i föreningen ökade från 4 319 till 4 864. Trots svårigheter, förseningar och ökade kostnader fortsatte HSB Malmö att växa – både i omfattning och i betydelse.
1946 års verksamhet ger en tydlig bild av efterkrigstidens bostadsbyggande: ett arbete präglat av knapphet, kompromisser och hårda realiteter – men också av organisatorisk styrka och en stark tro på den kooperativa idén. I Tärningholm blev denna roll särskilt tydlig, när kooperationen tog ansvar där det privata byggandet inte längre bar.
© Bengt Skånhamre
Historia och kooperation 