Varningarna som föregick dramat

En vårdag 1909 förvandlades en vanlig ölkörning till ett drama som satte en hel bygd i uppror. Längs vägarna mellan Skabersjö, Västra Kärrstorp och Ingelstad såg vittnen hur ett hästekipage rusade fram i hög fart. Kusken uppgavs piska hästarna skoningslöst, och flera menade att både djur och människor utsattes för fara. När vagnen senare nästan välte vid en folkskola, på en plats där barn brukade leka, nådde oron sin kulmen. Det som började som upprörda vittnesmål växte snabbt till ett ärende så allvarligt att kronolänsmannen kopplades in.

Genom bevarade anmälningar, brev och anteckningar ur bryggeriets personalliggare går det att följa dramat steg för steg. Dokumenten ger en ovanligt detaljerad bild av livet kring Bryggeriet Stenbocken och dess hästdragna transporter för mer än hundra år sedan.

En anställd med en brokig historik

För att förstå bakgrunden till händelserna behöver vi först stifta bekantskap med kusken själv. I Bryggeriet Stenbockens personalliggare framgår att Johan Sköld anställdes den 10 maj 1899 som utkörare. Han hade då till uppgift att med häst och vagn distribuera bryggeriets produkter till kunder i Malmö och den omgivande landsbygden.

Men personalliggaren visar också att Sköld tidigt fick problem med arbetsdisciplinen. Under år 1901 antecknade bryggeriet att han erhållit flera varningar för upprepade försummelser och överträdelser mot god ordning. Vid ett tillfälle uteblev han från arbetet utan att lämna besked och vid ett annat tillfälle noterades att han infunnit sig i berusat tillstånd.

Problemen tycks ha fortsatt under åren. Den 11 maj 1908 fick han ännu en varning. Där nämns bland annat slarv, opålitligt uppträdande och försummelser i arbetet. Anteckningen avslutas med orden att han erhållit sin ”sista varning”.

Trots detta fortsatte han sin tjänst vid bryggeriet.

Anmälan om misshandel av hästar

Den 8 april 1909 inträffade den händelse som skulle göra Johan Sköld till föremål för en officiell anmälan.

I en avskrift adresserad till kronolänsman N. Witthoff berättas hur flera personer hade sett Sköld framföra sitt ekipage på vägarna mellan Skabersjö, Västra Kärrstorp och Ingelstad.

Vittnen uppgav att hästarna drevs fram i mycket hög fart samtidigt som de utsattes för hård piskning. Enligt anmälan hade Sköld vid två tillfällen stannat ekipaget, gått av vagnen och slagit hästarna både i huvudet och på benen med änden av sitt piskskaft.

Författaren till anmälan framhåller dessutom att många personer tidigare hade berättat om liknande händelser. Det handlade alltså inte om ett enstaka tillfälle utan om ett beteende som flera i bygden redan hade reagerat på.

Nära olycka vid folkskolan

Anmälan innehåller också en skildring av en situation som uppfattades som direkt farlig för allmänheten.

Senare samma dag kom Sköld körande i hög fart förbi anmälarens bostad. Vid folkskolan svängde han in på en annan väg utan att sakta ned. Vagnen uppges ha varit nära att välta just på den plats där skolbarn brukade leka.

För den som levde på landsbygden i början av 1900-talet var detta ingen obetydlig sak. Hästfordon kunde orsaka svåra olyckor, särskilt när de framfördes vårdslöst. Vittnen berättade att Sköld därefter fortsatte mot Ingelstad i samma höga fart samtidigt som han fortsatte att piska hästarna.

Anmälan omfattade därför inte bara djurplågeri utan även fylleri och vårdslös framfart på allmän väg.

Kronolänsmannen reagerar

Ärendet stannade inte hos myndigheterna. Den 21 april 1909 skrev kronolänsman N. Witthoff ett brev direkt till disponenten vid Stenbockens Bryggeri.

Till brevet bifogades en avskrift av anmälan. Kronolänsmannen ansåg uppenbarligen att bryggeriets ledning borde känna till hur deras anställde behandlade företagets hästar och egendom.

I brevet uttrycker han sig skarpt och konstaterar att om Sköld inte skötte rekvisitionerna bättre än han skötte hästarna fanns det anledning till oro. Han uppmanade dessutom bryggeriet att utöva noggrannare kontroll över sin utkörare och antydde att en sådan person knappast borde få fortsätta utan åtgärder.

Brevet visar att myndigheterna betraktade händelsen som allvarlig och att ansvaret inte enbart låg hos den enskilde kusken utan också hos arbetsgivaren.

Ett stycke Malmöhistoria

Historien om Johan Sköld ger en ovanligt levande inblick i vardagen kring Bryggeriet Stenbocken. I dag är det lätt att glömma hur beroende bryggerier, industrier och handel var av hästar innan lastbilarna tog över transporterna.

Samtidigt påminner dokumenten om att frågor om arbetsdisciplin, trafiksäkerhet och djurskydd inte är moderna företeelser. Redan för mer än hundra år sedan reagerade människor när djur behandlades illa eller när andras säkerhet sattes på spel.

Det finns också en lokalhistorisk dimension. På den mark där Bryggeriet Stenbocken en gång låg uppfördes 1963 HSB Bostadsrättsförening Stenbocken. Där människor i dag bor och lever utspelades för mer än ett sekel sedan en vardag fylld av bryggeriverksamhet, hästtransporter och arbetslivets utmaningar.

De bevarade handlingarna berättar om mer än en enskild ölkusk. De visar hur ett samhälle i förändring började ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetstagare, på hänsyn till djur och på säkerhet i det offentliga rummet. Det som då väckte upprördhet bidrog till en bredare utveckling där ansvar, tillsyn och omtanke gradvis fick en starkare plats i samhället.

När vi läser dokumenten i dag möter vi därför inte bara ett dramatiskt ögonblick från Malmö år 1909. Vi ser också spåren av den samhällsförändring som formade det moderna Sverige – där sådant som tidigare kunde passera obemärkt allt oftare ifrågasattes, dokumenterades och ledde till krav på förändring. Det är kanske den mest bestående berättelsen som finns bevarad mellan raderna i de gamla arkivhandlingarna.

Historien sluter cirkeln

Historien fick också ett eko i samtidens press. Bland dem som uppmärksammade händelsen fanns tidningen Arbetet, där journalisten Martin Sönnerdahl skrev om fallet. Martin Sönnerdahl var far till Arnold Sönnerdahl, den HSB-ledare som flera decennier senare skulle spela en avgörande roll i utvecklingen av samma område. Det var nämligen Arnold Sönnerdahl som inledde förhandlingarna med dåvarande Malmö Förenade Bryggerier om förvärvet av marken där Bryggeriet Stenbocken en gång låg. Förhandlingarna slutfördes senare av Oscar Stenberg, och på den tidigare bryggerimarken uppfördes så småningom HSB Bostadsrättsförening Stenbocken. Därmed knyts en fascinerande historisk cirkel: från Martin Sönnerdahls rapportering om en bryggeriskandal år 1909 till sonen Arnolds arbete med att omvandla samma plats till ett modernt bostadsområde ett halvt sekel senare.

Bildtext / källhänvisning

Illustrationen är en modern rekonstruktion och inte ett samtida fotografi. Bilden är skapad för att gestalta hur händelserna kring Bryggeriet Stenbockens ölkusk Johan Sköld kan ha sett ut våren 1909. Framställningen bygger på uppgifter i bevarat källmaterial, bland annat personalliggare, anmälningar och korrespondens mellan kronolänsman N. Witthoff och Bryggeriet Stenbocken. Även om vissa detaljer är konstnärligt tolkade strävar bilden efter att återge tidens miljö, arbetsförhållanden och händelseförlopp så troget som möjligt.

© Bengt Skånhamre

Sidor: 1 2